Jag är i ullhimlen

Här är det första garnet som jag och mina kompisar fröken Persson(spinnrocken) och nya kardmaskinen skapat tillsammans. Har köpt ett härvträ också, himla smart uppfinning. Förut snurrade jag upp garnet på nystkronan från spinnrockens spole, ett ganska tidsödande sätt att göra härvor. Tänk vad allt skapande blir mycket roligare med riktiga redskap.

Här har garnet blivit till en härva. Något jag måste införskaffa är en våg,kan ju vara kul att veta vad garnet kan tänkas räcka till. Vilken underbar känsla det är att klämma och känna på ett garn som man gjort själv från grunden:)

Mitt hus byggdes ursprungligen för att inhysa en konsumaffär, tror det var ca 1947. Bänken på bilden ovan var en disk i den affären. Förra sommaren på en promenad med hunden kikade jag in i en lada som ligger en liten bit från mitt hus. Där inne stod bänken. Genast såg jag framför mej hur den stod i mitt syrum, och hur den skulle svälja hur mycket saker som helst. Ladan ägs av hembygdsföreningen, så jag tog kontakt med dem för att höra om jag fick köpa bänken. När mannen jag pratade med fick klart för sej i vilket hus jag bodde sa han att då tyckte han att bänken borde få komma hem igen.Jag fick bänken:). Tyvärr har färgen släppt,skulle ha varit kul att behålla den i orginal. Nu blir det slipning och målning. sen ska jag köpa en bänkskiva och lägga ovanpå bänken och någon sorts hurts. Sen har jag arbetsyta längs hela långväggen i rummet. Kommer att bli superbra tror jag.

Här har ullen fått flytta in i det jättestora lådorna. Så inspirerande att öppna en låda och bara njuta av synen. Jag är rik! Ja åtminstone vad det gäller ull i lådorna. Rikedom kan ju mätas på olika sätt, precis som lycka:) Ja det var lite av vad som pågår hemma hos mej det. Nu ser jag fram emot ett riktigt ulligt år.Ha det.

Mera ull:)